Carro

2 november 2010 10:29

Du kanske ska fundera på o träffa en psykolog?
Du ger den personen du va tillsammans med skuldkänslor med det du skriver, Om det nu är ett ex och han har gått vidare, sluta försök göra livet surt för honom, och gå vidare själv. Hett tips, träffa någon som kan hjälpa dig, för du verkar inte må bra alls!

Linda Bäckman

2 november 2010 18:46

Han är e människa som inte skulle kunna få en endaste skildkänsla, tro mej jag har levt med han

Carro

3 november 2010 10:01

Usch, menar du det? Kan han verkligen vara så kall?
Hade ni inte ett bra förhållande,va han inte snäll mot dig?

Linda Bäckman

3 november 2010 10:26

Sista halvåret så försökte jag att inte prata med han ens. Spela ingen roll vad jag sa så var det fel.
Han kunde komma hem från jobbet och fråga vad jag ville äta och jag svarar att jag är inte sugen på nå spec så han kunde få bstämma. Då vart han skit sur och skrek som vanligt.
Min hund drog sej till och med undan han, han fick muta han med glass eller gå ut å kissa för att hunden skulel komma till han.
Han skrek jämt och hävde ur sej de ena å de andra. Tröck ner mej så inni helvete. 3 år sen det tog slut men än kämpar jag med att ta mej upp.

Carro

5 november 2010 17:37

Men gud, vilken hemsk kille! Hur stod du ut 3år? Tycker synd om dig som va tvungen och genom gå det. Din stackare! Hoppas du mår bättre och att han inte knäckte dig helt!

Linda Bäckman

5 november 2010 21:46

För att jag älska han. Kände att hellre var jag med han och mådde skit en va utan han. Plus att jag visste inte vad jag skulle göra eller ta vägen. Hade ju knappt en enda vän kvar och skolan hoppade jag av, var för gammal för att börja om gymnasiet.
Men nu är jag så glad att det är slut, man tro inte man ska klara det och komma över någon men det går, det tar tid men det går.
Nu snrt 3 år senare är det bättre men inte bra, kämpar fortfarande med att bygga upp mej själv men det är svårt, mängder med hårda ord som är inprintad i hjärnan.